När slutar din jaktsäsong?

 

I morse efter en ganska så stressig morgon tog jag mig lite extra tid att sätta mig ner en stund och bara pusta ut lite. Min underbara fru Jenny brukar ofta säga till mig, vad stressar du nu om, ingenting har hänt! Och oftast har hon så rätt. Ingenting har hänt. Men inom mig finns en känsla. Jag ställde mig frågan där jag satt:
Känner jag mig jagad eller jagar jag?
Tänkte lite likt jägaren som kämpar med att hitta perfekt läge för att sänka sitt byte.
Jagar du i din vardag? Ska hinna med, lite till, några flera måsten, hinna städa, få till barnens kalas…osv…jakten är igång.

Men så tänkte jag också på det där rådjuret. Som springer allt vad det kan, stannar upp, lyssnar, spejar…sedan snabbt iväg igen. Allt för att komma undan den vinande kulan.
Spring spring….på ständig flykt då jaktsäsongen är i blom.
Blir du jagad? Vem jagar dig? Har du vänt dig om och kollat efter.
Vad jagar mig. Vem kräver att jag ska göra det jag gör. Det där lilla extra. Att alltid räcka till. Finns det någon jägare där överhuvudtaget, eller är det så att jag spelar båda rollerna. Har du någonsin känt dig helt och fullt tillräcklig?

Jag sms:ade Jenny och frågade. Jagad eller jagas?
Hon svarar på en sekund: Det är samma sak.

(Det är inte svårt att förstå varför jag har hängt på henne i över 22 år…hahaha…kloka du!)

Inser just nu efter en lång promenad att det kanske är så till stor del. Vi lever ibland våra liv som både och samtidigt. Vi känner oss jagade så vi börjar att jaga. En ond cirkel.

Men så satt jag där. Satte på en underbar låt. En instrumental melodi. Jag kände hur mina axlat sjönk ner, mina andetag blev djupare…jag kände frid och insåg att just i detta ögonblick…just då…tog jaktsäsongen slut för ett ögonblick.

Det kanske är det vi många av oss behöver inse. Att denna säsong kan inte vara 24/7.
Vi orkar inte det i längden. Vi glömmer bort att leva och till slut säger våra kroppar ifrån.
Vi måste våga se oss om ibland och fråga oss vem det egentligen är som jagar. Och om det är vi själva…när tar jägaren paus.

Kanske är det så att största delen av livet handlar om att leva i frid. Att uppskatta livet som äger rum när det inte är säsong.

Min fru skrev en mening i sms:et som fick mig att bli rörd där på bänken.

”Det är i det enkla det vackra bor.”

Tack kära du min livskamrat.

Kram/Micke

Personlig utveckling MARS 11, 2014

KOMMENTARER

0 svar till “När slutar din jaktsäsong?”

Lämna ett svar


För att jag bara är.

  – Mamma jag gråter aldrig för att jag är ”fjantig”, ”löjlig” eller för att jag borde ”veta bättre” nu när jag är så stor, jag gråter för att jag […]

UPPROP! Hur ska jag kunna vara här och nu när alla andra är där och då!? #1800sek

  Jag kan säga det redan nu, detta inlägg kommer från vissa att tyckas vara helt absurt. Inte inlägget i sig men att just jag skriver det. Till er vill […]

Föräldrar begränsar pedagoger att vara de pedagoger de drömmer om att vara!?

  Detta inlägg ser jag som en slags kommentar på mitt föregående inlägg. Oj så många kloka tankar och olika tankar som poppat upp under dagen gällande matematik och bokens […]

SENASTE FRÅN INSTAGRAM

FÖR BOKNING OCH KONTAKT



Kontaktuppgifter

MICKE GUNNARSSON.