I höst vill jag bara vara här och nu.

Här och nu.

Detta inlägg tror jag att jag mest skriver till mig själv som en påminnelse och en slags kärlek till detta här och nu. Men jag vill även dela dessa tankar då jag kan tänka mig att flera av er känner känner igen er.

I år har jag föreläst i 20 år! Det var 20 år sedan den där rektorn och mamman kontaktade mig om den lilla grabben som inte mådde så bra i skolan. Det var då jag träffade de allihopa en kväll och mötte de med mina egna tankar och erfarenheter att som barn känna sig mobbad och inte må så bra. De frågade om jag kunde träffa deras klass. Sedan startade det hela.

Jag har aldrig haft en plan att ”bli” föreläsare. Jag har snarare alltid hittat på saker som oftast varit kopplade till barn och unga och så har jag haft förmånen att få komma och tala högt om dessa saker. I alla projekt, skolor, företag, engagemang på sociala medier osv så har ”kärleken” varit i fokus.

Så tog det stopp

Men så tog det ju stopp för nio år sedan. Livet stoppade mig och jag blev snarare innebränd än utbränd. Prestationen, oron, tankarna, ångesten och tröttheten anföll från alla håll och kanter, jag var chanslös. Jag blev sjukskriven eller snarare friskriven för att få en chans att börja jobba med mig själv och min resa framåt, än tillbaka. Det är lätt att säga nu, men jag är evigt tacksam för detta stopp. Jag vet idag till 100% att jag varken hade mått som jag gör nu, haft min familj kvar eller varit så tacksam till livet utan just detta stopp. Men det är en resa.

Vid detta årskiftet som var kom ännu ett slags ministopp. Det var något som skavde. Något som oroade mig, skapade ångest och en slags ”vinglighet”. Min lust till att möta människor i landet och utanför landet började snarare kännas pressande och oroligt. Min underbara fru som alltid finns vid min sida sa:

– Micke! Du behöver ut i skogen igen och lyssna på Tolle!

Eckhart Tolle var en slags livlina och inspiratör för nio år sedan. En god vän introducerade honom i mitt liv. 1000 – tals timmar har jag umgåtts med hans tankar och idéer genom olika medier.
Jag gjorde som Jenny sa. Tog i stort sett en hel vecka off och riktade all min kraft inåt istället för utåt. Och jag märkte snabbt hur jag hade saknat detta på riktigt. Det är lätt att liksom köra på när man mår bra, mycket inspiration, vänner, projekt, texter, erbjudanden, nomineringar osv.
Lätt att gå vilse.

Släppa taget

Så genom denna veckan och alla de timmar jag återigen sökte inåt så mötte jag nya inspiratörer och förebilder som jag längtat efter i mitt liv. Jag kunde möta mitt ego på ett helt nytt sätt. Jag insåg att jag ville ta mig från prestation till upplevelse. Att bara vara, oavsett vart jag befinner mig. Att släppa taget. Att utveckla en inre tillit och glädje oavsett vad som sker utanför mig själv.

Vårens uppdrag har kanske inte utåt sett verkat annorlunda, men inom mig har mycket möblerats om. Jag har blivit alltmer svårare för arrangörer att boka då jag inte längre liksom har ett manus, klart svar eller expertis kring vad som kommer att ske på scenen då jag är där. För jag vill vara DÄR! Jag vill inte vara någon annanstans än i det ögonblick då jag verkligen möter mina medmänniskor. Så mina föreläsningar byggs i stunden. Och jag vill vara lika nyfiken som publiken kring vad som kommer att hända. Självklart håller jag mig inom ett övergripande tema som vi är överens om, men det är allt. Och skulle detta visa sig leda till att ingen bokar mig, så är det meningen. Jag måste jobb så här. Hahah! (Och just nu verkar fler än jag vara nyfiken på detta, med tanke på en nästa full höst:-)

Ditt möte, inte mitt

Jag vet idag att nästa vecka ska jag möta drygt 3000 personer. Underbara människor som viger sina liv för att skapa bästa förutsättningarna för våra barn och unga, vår framtid. Då vill jag vara där. Men idag vet jag också att det nästa vecka kommer att skapas 3000 olika föreläsningar i 5 olika städer i Sverige.

Jag inser äntligen att det inte handlar om MIG! Innan trodde jag att jag ansvarade för alla dessa människor upplevelser. Jag dök ner i alla utvärderingar, likes och nya följare. Ville ha guldstjärnor och minst 10/10. Och så fick man inte det. FUCK! Så var man där igen. Jag vill släppa allt detta!
Jag vill vara trygg i att upplevelsen till mina föreläsningar, böcker, texter, uppdateringar osv skapas ifrån varje unik människas liv. Någon tycker jag suger, andra ölskar det jag gör. Vissa sitter på föreläsningen men är inte ens där! De oroar sig kanske för en sjuk katt där hemma, Hur ska jag kunna kontrollera detta! Om jag försöker med detta så hamnar jag i prestationen igen och då är jag inte DÄR!

Inre Ledarskap

Det enda jag vill ta kontrollen över denna höst är att verkligen vara DÄR! Att vara trygg i allt jag gör genom att veta till 100% att jag är ärlig och talar utifrån mitt hjärta. Inte för att vara bra utan för att jag bara vill bidra till en kärleksfull värld. Jag vill uppleva varje sekund med min publik och mina medarbetare.

I höst så kommer jag och min älskade Jenny återigen jobba tillsammans. Både var och en för sig, men även ihop. Vi påminner oss i stort sett varje dag om hur viktiga vi är för varandra då det stormar omkring oss på olika sätt. Men om man jobbar med saker man värdesätter så in i tusan så måste man också räkna med att folk kommer att tycka, tänka och tro. Vilket de måste FÅ göra. Men det handlar inte om oss. Hur kan det bli en films fel på bio när jag och min fru ser den och tycker olika?
Vi påminner också varandra om hur viktigt det är att vi både följer vår inre röst. Att vi gör det vi älskar och gör det fullt ut. Att vi inte fastnar i prestationen och själva resultatet av det vi gör, utan den energi och äkthet vi har när vi väl gör det vi gör. Att leda sig själv inifrån och ut, inte tvärtom.

Många spännande nu!

Jag ser fram emot många härliga NU i höst. Att bara få skriva denna text här och nu är för mig en inre extas, hahaha! Som jag älskar gåvan att få finnas här en stund. Jag ser fram emot att snart äntligen kunna erbjuda ungdomar min nya bok. Även mitt planerade samarbete med ett större förlag. Jag ser fram emot de TE-kvällar jag och Jenny ska anordna i höst. En fikastund för reflektion. Jag är nyfiken på Kaoskompaniets framtid. Jag ser fram emot en nästan fullbokad höst med föreläsningar och workshops. Möten med allt ifrån 800 st 5:e klassare, ungdomar, till stora skolkonferenser och möten med företagsledare. Jag ser fram emot en höst där jag tillåter mig att ständigt titta djupare inåt med hjälpa av yoga, studier och nya möten. Och mest av allt ser jag fram emot allt det jag inte vet ett skit om just nu.

Jag ser fram emot ett nytt nu. Eller som Jenny och jag brukar säga till varandra.

Vi vill bara göra oss en bra dag.
Och dela den med andra.

Kram/Micke

Livskunskap AUGUSTI 10, 2018

KOMMENTARER

Ett svar till “I höst vill jag bara vara här och nu.”

  • Maria säger: 2018-08-10 kl. 16:14

    Tack!!!!

    Nu

    Nu

    Nu!!!!

Kommentera


Har du någon gång fått känna på din egen storhet?

Har du hört vindruvans skal knäckas i din mun, och hur saften sprids i munnen, den syrliga doften som dras upp mot gommen och hur den sedan åker ner längs […]

”Mickes Figurer” fyller 4000 följare, det måste vi fira!!

4k! Tänk så kul att det nu är drygt 4000 vänner som vill följa mina små figurer ( Mickes Figurer )på deras resor. Jag vet att de nya motiven inte […]

Roliga jobb leder inte till utmattning!

Akta dig för roliga jobb, det kan leda till utmattning! Har du också hört uttryck som: ”Akta så du inte har för kul på jobbet, kan lätt bli för mycket! Akta […]

SENASTE FRÅN INSTAGRAM

FÖR BOKNING OCH KONTAKT



Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrev i samarbete med Jesper Juul & Family Lab!






Kontaktuppgifter

MICKE GUNNARSSON.