Tre tips från en tonåring till oss vuxna.

Hej kära föräldrar jag heter ”Tonåring” och jag vill ge er tre tips. Detta för att vi ska klara ut den här tiden då jag är upptagen bland hormoner, förvirring, sökande och skola. Ok?

1. Från Polis till Vän.

När jag var litet barn så behövde jag typ en vakt eller en polis. Någon som kunde säga åt mig och förhindra mig att springa ut mitt i trafiken eller dricka klorin. Detta behövde jag för att jag fattade helt enkelt inte bättre. Och det var ingen mening att förklara den kemiska formeln för klorin för en 1 åring. Ok?

Men nu är det tvärtom. Nu är jag tonåring, på väg att gå mot vuxen och nu måste jag få testa mina egna gränser. Nu spelar det inte någon roll att ni som polis förklarar Klorin och dess påverkan för det vet jag redan, så det skiter jag i. Det viktiga för mig är att hitta mina egna gränser så jag inte dricker vätskan. Detta kommer innebära att jag misslyckas då och då. Bara för att veta vad gränser går.

Jag behöver alltså ingen polis längre utan en fin vän som vågar vara vid mig när jag söker mig fram. En vän som jag kan lita på och anförtro mitt hjärta till. Detta förtroendet får ni inte bara för att ni råkat rya titeln ”förälder”. Vi måste bygga detta ihop och ni måste vara huvudansvariga för detta. Så snälla, försök få mig till att bli din vän.

2. Jag hatar dig! (egentligen inte)

Förstå denna rubrik till 100 %, snälla!
I min förvirring som tonåring  just nu kommer jag inte bara utmana mina egna gränser utan även dina. Jag kommer garanterat säga fula ord till dig, kanske skrika att jag hatar dig och hellre ville ha en annan förälder. Snälla gå inte in i mitt drama då detta händer. Jag är bara helt enkelt emotionellt störd just då. Så möt mig som en sådan. Som en liten vilsen fågelunge som skriker rätt ut. Snälla börja inte skrika du också.

Försök hålla dig lugn och se igenom mina ord. Älska mig. Se på mig och älska mig. Reta inte mig, ironisera eller skrik. Se istället min inre kamp. Jag kommer även trycka dig på de mest ömma punkter. Bara för att se om du håller ihop som stöd pt mig. Som vän. Som tillit och skyddsnät. Så bara stå kvar. Snälla.

3. Bjud in mig. (Även om jag inte vill.)

Jag behöver er. Även om det är svårt att tro. Jag stänger ofta inne mig. Be er stänga dörren. Hålla tyst och låta mig va. Och självklart menar jag det. Men ibland inte. Så snälla försök lura mig. Locka mig. Sätt på en extra kopp kaffe. Köp en godisbit och säg hoppsan…här var allt lite godis till oss två. Bjud mig på frukost på sängen. Kanske kan vi gå ut och shoppa eller äta ihop. Kanske kan du berätta en hemlis för mig. Kanske vill du ha smakråd av klädval till jobbet?

Försök blanda in mig i vuxenvärlden men gör det smart och ärligt. Visa i praktiken att du gillar mig som vän och som person. Även om du inte gillar alla mina sidor, vilket jag förstår, så fokusera på de du gillar. Hjälp mig växa ihop med dig.

Jag behöver er.

Kram/Tonåringen

Ps. För daglig inspiration gällande föräldraskap, personlig utveckling och livsfrågor följ mig på Instagram, @mickegunnarsson
Ds. Tack Sverker Berggren för lånet av detta fantastiska fotot. Följ hans fantastiska konto på Instagram här.

Föräldrarskap DECEMBER 06, 2018

KOMMENTARER

0 svar till “Tre tips från en tonåring till oss vuxna.”

Kommentera


Kan smärtan bli din vän?

Smärta Vad vore jag utan smärta? Vad vore jag utan kroppens förmåga att sätta sina egna gränser? Vi vet alla hur viktigt det är för oss och våra barn att […]

Hej Micke, har du någon egen podcast?

Egen podd? Har de senaste månaderna fått många förfrågningar om jag har någon egen podcast eller om jag kan tänka mig att starta en. Haha..jag började fundera och så kom […]

Tips till alla er kära småbarnsföräldrar!

I veckan så delade jag en text på Instagram och Facebook som fick ganska så stor respons. Många föräldrar och förskolor har hört av sig och önskat min text som […]

SENASTE FRÅN INSTAGRAM

FÖR BOKNING OCH KONTAKT



Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrev i samarbete med Jesper Juul & Family Lab!






Kontaktuppgifter

MICKE GUNNARSSON.