Hur kan vi må så dåligt när vi vill må så bra?

En veckas intensivt sökande…

Efter senaste veckans olika händelser där vi mött handel av människor, utnyttjanden och begär har jag verkligen berörts. Ställt mig själv en mängd frågor. Har botaniserat bland följares kommentarer och svar. Både de av förståelse, kärlek och sorg, men även mer hatiska, aggressiva och dömande. När jag ställde frågan om vad som kunde vara anledningen att män köper sig rätten att utnyttja en annan människa sexuellt kom det över hundra olika svar. Och jag tror alla av de har sin plats. Men allt kokar ändå ner till lidande i någon form. Så min fråga blir, hur kan vi må så dåligt när vi vill må så bra?

Söker efter en helhet

För ett par dagar sedan vaknade tidigt på morgonen och bara satte mig ner och skrev. Jag behövde få ur mig en massa. Behövde samla ihop mig. Försöka få ordning i mitt egna komplexa tankemönster. Vad är roten till att vi mår så dåligt när vi egentligen bara vill må bra. Var och en av oss.

Här kommer mina tankar, helt ocensurerade, nakna och sårbara. Dessa är bara en slags ögonblicksbild här och nu. Jag vill förstå. Jag vill se helheten. Jag söker. Och försöker.

Vill du ladda ner den som pdf, klicka här.

Vägen ut är in.

Varje dag lider människor på vår jord. Varje dag lider djur på vår jord. Varje dag lider naturen på vår jord. Och allt detta lidande är skapat av oss människor själva. Hur är detta ens möjligt?

Låter verkligen som ett moment 22. Vi vill ju alla må bra, både du och jag, men ändå så biter vi oss själva i svansen. Tillsammans verkar vi skapa en slags kollektiv smärta och ett elände som vi sedan är beredda att göra vad som helst för, för att slippa. Varför?

Om vi verkligen går på djupet och funderar så tror jag att allt vi gör, jobbar med, skapar, tjänster, produkter, fritidsintressen,  är till för var och ens intresse av ökat välmående. Oavsett om du kämpar för din överlevnad och till slut säljer din kropp eller om du investerar i ytterligare ett hus i ett annat land bara för att du kan, så är det samma behov vi vill tillfredsställa, ett ökat välmående.

Tillgång efterfrågan

Tittar vi idag på den hysteriska , näst intill helt omedvetna och okontrollerbara konsumtion och tillverkning som sker i dag så förstår vi verkligen hur stort behov vi har av att just må bättre. Vi skriker inombords. Och ju mer vi skriker ju mer lider vi, djur och natur. Till slut skriker hela planeten. Vi vill ha mer. Och mer ska det bli. För allt sitter ihop. Ett slags lidande kretslopp. Ett slutet system av smärta.

Vi är beredda att sälja barn, plåga oskyldiga andra levande arter, utarma vår växtlighet och vår planet på resurser vi egentligen är helt beroende av. Vi skriker i blindo. Vi är beredda att se på när barn svälter till döds för att kunna skapa det vi vill ha, ökat välmående. Och vi lindrar vår smärta med att skänka 100 kr under en stödgala. Vi talar om det fruktansvärda i världen men frånkopplar oss själva helt ifrån ansvaret vi egentligen har. Varför? För att det skriker inom oss. Men vi vet inte varför. Vi ser inte helheten och det slutna system vi befinner oss i. Det slutna system vi själva skapat och fortsätter att upprätthålla. Varför?

Ett ekonomiskt system som leder till allas fattigdom

Men vägen till välmående och tillgången till det yttre har sitt pris. Valutan vi valt att använda heter pengar. I och med att vår väg till välmående hittills har kommit att handla om det yttre så måste vi ha tillgång till pengar. Pengar är lösningen. Detta är drivmedlet i det slutna sjuka systemet. Så återigen är vi människor beredda att göra vad som helst för detta guld. Vi är beredda att offra vårt egna liv bara vi får tillgången till pengar. Och vi får aldrig nog. För hela tiden vill vi må bättre.

Och i och med att detta system i grunden hela tiden skapar smärta så är vi fast. Moment 22. Men vi ser det inte, för vi är mitt i det. Lite som att försöka förklara för en fisk att den befinner sig i vatten. Jag säger att vi är beredda att offra våra liv för pengar och vi ser det ske varje dag. Människor som går till jobb de inte mår bra av, arbeten som trasar sönder kropp och själ. Vi ser människor som är beredda att skada sina egna kroppar med gifter, ingrepp mm bara för att få tillgång till guldet. Människor som måste offra sin kropp och själ för att till och med överleva. Skillnaderna har blivit så stora mellan de som har guldet och de som inte har det att vi till och med börjar ta ihjäl varandra på grund utav den anledningen. Allt på grund utav att var och en av oss vill må bättre.

Systemet vill åt oss tidigt.

Varje dag föds ett barn. Ett barn som i sig är helt fri från detta system. Ett barn där glädjen och välmåendet redan finns inom hen. Ett barn du måste göra något med eller tillföra något från det yttre för att det ska känna brist på glädje eller lycka. Om du bara låter det vara av sin sanna natur så mår det bra. Men efter ett tag då vi kommit in i systemet så blir det helt tvärtom. Vi måste tillföra något  från det yttre eller göra något med oss för att kunna känna lycka och välmående. Vi har bytt plats. Från att vi ägde vår egen lycka inifrån till att vi outsourcat den totalt.

Till slut är vi så beroende av det yttre att vi inte ens kan stå ut med oss själva längre. Bara tanken om att sitta ensam med sig själv en stund leder till oro, panik och ångest. Och snart skriker vi efter mediciner. Och självklart fixar vi mediciner. Oavsett vad det kommer att kosta mänskligheten, djur eller natur, Vi måste tillgodose efterfrågan. Det finns alltid någon därute som vill må bättre. Eller hur?

Vi är fast

Det är först när vi orkar eller blir tillräckligt medvetna för att kunna se denna helhet vi faktiskt kan göra något åt det. Så länge vi är ”drogade” så ser vi inte detta. Vi föder istället systemet med vårt egna hat, dömande, avundsjuka, bitterhet, oro , stress och kamp. Vi läcker denna energi vart vi än befinner oss. Vi läcker ut den på sociala medier, i media, på jobbet, släktkalasen, runt matbordet…överallt. Vi är förblindade och vi ser inte oss som en del av helheten. Vi talar inte om vilket liv vi vill leva, vad som är möjligt, livet i sig, utan snarare om allt det andra. Det som i grunden skapar fattigdomen inom oss. Moment 22. Igen.

Så hur gör vi?

Så hur ska vi komma ur detta system? Vi vill ju må bättre, eller hur? Och det är väl detta systemet lovar oss. Garanti? Vi hör det ju redan från första dagen i skolan, vikten av att bli något, pengar, framgång, tro på sig själv, pension, säkerhet, 2% löneökning varje år, mer coola saker…

Det är väl detta som ska göra oss lyckliga?

Detta är entré in till evigt mänskligt lidande om du frågar mig. En väg till ett inre lidande vilket får konsekvenser i det yttre. Det är från den dagen vi outsourcar vår egen förmåga och tillit till att skapa egen inre lycka vi blir en bidragande orsak till planetens kollektiva lidande. Den dagen vi väljer att tror mer på systemet än oss själva. Det vill säga livet självt, det vi alla är sprungna ur och en del av. Det som ser till att vårt hjärta slår, att solen går upp då den ska, att växterna andas med oss, att jorden snurrar som den ska, att nytt liv föds. Livet. Det systemet kräver att vi ska frånkoppla oss ifrån. Eller rättare sagt, det VI kräver att vi ska frånkoppla oss ifrån. Du och jag är systemet.

Vägen ut är in

Vi har kommit till en tidpunkt där gränsen börjar bli nådd. Vi har alla resurser vi behöver för att lösa vilket problem som helst på jorden. Det dör fler människor på vår planet av fetma än svält. Vi tillverkar mat för tre gånger så mycket människor än det finns på jorden ändå så svälter miljontals människor varje dag. Just nu har vi så det räcker och blir över. Så någonstans där kan vi tydligt se att detta system inte längre funkar.

Samtidigt mår vi människor inte bra. Bara i Sverige äter en miljon människor varje dag någon slags form av antidepressiva medel. Våra ungdomar mår inte heller bra. Ser vi till vår planet så signalerar den också att detta börjar blir för tufft. Det är inte bara den mänskliga utbrändheten och självmorden som ökar, hela det kollektiva systemet av lidande börjar bli utbränt. Så vi börjar komma till en gräns. Det är nu det är lätt att öka takten än mer, låta paniken och frustrationen leda oss än hårdare. Behovet av mer guld! Ökad fart i produktionen. Än mer omedveten och sjuk konsumtion. Ge oss mer! Vi skriker högre och högre! Mer innovationer, mer kreativitet…men på det gamla sättet. Och så mår vi än sämre. Moment 22.

”Så länge vi människor är styrda av det yttre för att kunna må bra och även fortsätter att bibehålla det ekonomiskt system som vi har idag så kommer vi hela tiden skapa tjänster och produkter som utarmar och skadar oss människor, djur och natur.”

Borta bra, hemma bäst

Jag nämnde tidigare barnet. Det nyfödda barnets förmåga av naturen att skapa inre lycka. Det

barnet är du. Det barnet är jag. Det barnet är vi alla. Vi måste hem igen vänner. Vi måste våga tro på livet igen. Det som levandegör oss alla. Vi måste utifrån denna plats skapa en ny ide om vad som är ökat välmående. Vi måste tillbaka till källan och utifrån en inre lycka och hälsa låta detta bli en konsekvens av det yttre. Vi måste var och en börja förstå att vi är den kuggen som måste våga bryta sig ur systemet. Systemet i sig själv kommer aldrig att kunna lösa detta. Du är lösningen. Jag är lösningen. Vi är lösningen.

Vi måste börja prioritera vår egna inre resa och då inse hur vi är en del av helheten. Att lycka och välmående aldrig kan komma utifrån. Utan att detta är något vi alla är kapabla till att skapa inom oss. Vi behöver inte ens skapa den, vi ÄR den. Vi är av naturen lyckliga, glada och kärleksfulla. Titta på ett litet barn som ligger på filten och jollrar helt utan anledning. Berätta för mig om jag har fel! Vi måste hem igen och vi måste hjälpas åt att ta oss dit. Vi har resurserna! Skola, teknik, natur, djur, mänskligheten…alla är redo och alla vill. Alla längtar.

Det är detta skriket egentligen alltid har handlat om. Vi vet att paradiset är inget som kommer sedan, efter vi lämnat våra kroppar. Paradiset är redan här! Vi har allt vi någonsin kan drömma om. Sätt dig bara ner och blunda så får du se. Stanna upp. Vi vet redan detta. Det är denna längtan vi känner inom oss men som tagit sig uttryck som snarare skapat lidande.

Vi behöver var och en stanna upp och ställa oss frågorna:

Vem är jag?

Varför är jag här?

Vad är att leva?

Vad är att må bra?

En ny jord

Vi har kommit fram till en brytpunkt på vår jord. En tid då något nytt är på väg att födas. Måste födas. En ny värld som bygger på något helt annat än det system vi trott på fram tills nu. Ett system vi sålt ut oss till. Det är dags att ta tillbaka vår egen rätt till inre lycka. Det är tid att nyktra till och bli medveten om det sjuka vi sjuka har skapat. Hur vi levt i ett moment 22 tillräckligt nu.

Bevisen är tydliga. Fråga dig själv…om du jämför din glädje och lycka du upplevde som litet barn…har den konstant ökat med åren eller har den konstant minskat?

Så hur mycket mer av det yttre behöver du?

Vad kostar dina drömmar din hälsa, min hälsa, djur och natur?

När var du i kontakt med ditt inre senast?

Vilken energi läcker du ut just nu i form av tal, ljud, text osv.

Vilken förändring vill du välja att vara här och nu?

Kram/Micke

Ps. Kommentera gärna och fyll på med ditt tänk!

Livskunskap MAJ 23, 2020

KOMMENTARER

6 svar till “Hur kan vi må så dåligt när vi vill må så bra?”

  • kjell arvidsson säger: 2020-05-23 kl. 12:06

    Vi är skräckslagna för att se oss själva. Vi pallar inte sanning. Vi hatar de som kan se sanning. Vi avrättade Jesus och ett antal andra.
    Vi är homo sapiens från Afrikas savann. Vi är däggdjuret som savannen gjorde om till alla tiders främsta rovdjur. Idag är vi alla tiders värsta skadedjur. Idag är jorden groteskt överbefolkad (och har varit med en början för 10 000 år sen då vi vi hade tillgång till hela planeten)
    Jesus tror oss om att bli som han. Mycket få är intresserade

    • Micke Gunnarsson säger: 2020-06-19 kl. 06:34

      Vi kan alla välja att vara ”Jesus” tänker jag. Kan han så kan du

  • Nya insikter säger: 2020-05-23 kl. 16:52

    Jag är så otroligt glad ock tacksam att jag hittade först till din instagram och sen nu till din blogg.
    Din text sätter verkligen ord på så många tankar jag har inom mig.
    Det känns som vi människor letar efter lycka/glädje i allt utom i oss själva, där lyckan/glädjen faktiskt börjar.
    Jag har själv nyligen kommit till insikten att jag alltid har trott att någon annan ska kunna göra mig lycklig, för första gången som nybliven ensamstående pappa som har völdigt mycket tid ensam med mina tankar har jag förstått att det är inom mig som allt börjar.
    Nu ska jag lära känna mig själv, växa/utvecklas, och framför allt börja älska mig själv.
    Tusen tack för det du skriver och lägger upp Micke, det får mig att tänka till och bli en bättre människa!
    /J

    • Micke Gunnarsson säger: 2020-06-19 kl. 06:33

      Va fint att höra att du inspirerades av de tankar jag delar. Underbart att du också gör en medveten resa hörni livet. Kram!

  • Niclas Andersson säger: 2020-05-24 kl. 09:22

    Mycket fint skrivet som alltid. En sak jag länge har sagt att jag är rädd för är att en dag förlora min ”flamma”, att sluta se världen med hungriga ögon som ett barn gör, och jag känner att det är mycket utav den idén som framgår i den här texten (rätta mig gärna om jag har missförstått). Har flera gånger sagt till mina nära och kära att om dagen kommer då jag tappar min passion och blir bitter, säg till mig då, för den dagen är jag ej längre Niclas Andersson.
    Kram på dig Micke, virtuellt såklart i dessa tider 😉

    • Micke Gunnarsson säger: 2020-06-19 kl. 06:32

      Visst är det bra att ha ”livvakter” runtomkring sig 😉

Lämna ett svar


NU FÅR JAG ÄNTLIGEN AVSLÖJA! DETTA ÄR HELT SJUKT!!

Jag kommer att tala på den internationella konferensen Flow Summit 2020. 27 föreläsare från hela världen och där jag är en av fem nordiska. En digital konferens under fem dagar […]

NU FINNS UNGDOMSBOKEN ATT BESTÄLLA IGEN!

Nu finns boken här igen! Som flera av er vet så tog ju min ungdomsbok hastigt slut för några veckor sedan då den blev en aning ”viral” på sociala medier. […]

Boken tog helt slut på två timmar! Men det finns en chans till..

Helt galet! I och med att det blev sådant tryck för ett par veckor sedan då några uppmärksammade min bok ”10 saker jag vill säga mitt barn innan jag dör.” […]

SENASTE FRÅN INSTAGRAM

FÖR BOKNING OCH KONTAKT



Kontaktuppgifter

MICKE GUNNARSSON.